Vi flyttade in i en trävilla (-96) med krypgrund för dryga 2 år sedan. Innan husköpet upptäcktes att krypgrunden hade varit fuktig under lång tid utan åtgärder och det hade bildats mögelprickar på undersidan av träbjälklaget. Innan det gjordes åtgärder placerades en fukt/temp-datalogger i grunden. Vi loggade ca 6 mån under den varma delen av året RH till nästan 100% dygnet runt. Vi beslutade att stänga alla ventiler till grunden och installera en sorptionsavfuktare och nu håller RH sig under 75% året runt och mögeltillväxten har avstannat...
Vi tätade som sagt ventilerna (förutom en som vi kopplat avfuktarens utblås till), rullade ut ny plast på botten ovanpå den gamla med överlapp till grundsulorna, rullade sedan ut en 10 mm tjock isoleringsmatta på botten för att motverka kyleffekten från marken på sommaren. Samtliga skarvar är tejpade. Soruptionsavfuktaren förbrukar ca 2500 kWh/år.
Nu till frågorna:
Hur kan vi minimera fuktinträgningen och täta grunden ytterligare för att få ner driftskostnaderna för avfuktningen? Hur tätar man effektivast mellan plastfolie och grundsula? Vill helst inte behöva dränera om... någon som har en teori om var fukten tar sig in i grunden??
Se bifogad ritning med nuvarande åtgärder (grön rektangel=tätad ventil, blå linje=10mm isolering, röd linje=ny tätad byggplast)
Om avfuktaren blåser ut luft genom en ventil så måste det finnas någon annanstans som det tas in luft?
Uppstår inte den höga luftfuktigheten huvudsakligen pga att temp i grunden är mkt lägre än ute? (på sommaren)
Om huset är byggt -96 och dräneringen fungerar som avsett, samt att det kapillärbrytande skiktet finns, så bör det inte tillskjuta så mycket fukt från marken. Särskilt inte om ni har plastat/fuktspärrat marken.
OT: Såg jag rätt när det stod impr på syllen? (På ett hus byggt -96.)
Vad händer om ni stänger av avfuktaren?
Vore intressant att se över hela året.
Om man sprider ut markisolering, säg 10 cm, så borde temp öka och RH minska. Detta beror ju då delvis på hur mycket ventilation man har. Om man extrapolerar till 100% ventilation, dvs motsvarande helt öppen plintgrund, så är temp & RH samma som ute - alltid. Om man extrapolerar till 0% ventilation så har man typ en gammal hederlig mullbänk. Som jag har förstått det så fungerar de gamla mullbänkarna riktigt bra om grunden är torr/vädränerad. Grunden blir uppvärmd inifrån och hålls torr. Ventilering sker genom golvet. (Golvplanken ger ju inte ett fukttätt skikt, utan ventilerar genom springorna, samt utjämnar fuktnivåerna iom att trä är hygroskopiskt.)
Ryggmärgsreflexen säger dock att 0% ventilation känns inte bra, men lite ventilation och markfuktspärr + isolering kan kanske fungera.
Tillsammans med en datalogger har man ju full koll på hur det fungerar.
Det här är mina funderingar inom detta område som inte ens proffsen tycks ha rett ut än, (eller så har jag missat det). Tror det finns många synpunkter här, problematiken är ju snarlik den om fukt på vinden.
Lite hårdvaluta/fakta vore guld värt. Teorier är en sak, verkligheten oftast en annan. Därav mitt förslag till åtgärd samt loggning under ett helt år. Tror inte bjälklaget tar nämnvärd skada om RH skulle bli något för hög, inte ens under ett helt år, (men det är ju lätt för mig att säga - det är ju inte mitt hus ).
Om avfuktaren blåser ut luft genom en ventil så måste det finnas någon annanstans som det tas in luft?
Uppstår inte den höga luftfuktigheten huvudsakligen pga att temp i grunden är mkt lägre än ute? (på sommaren)
Om huset är byggt -96 och dräneringen fungerar som avsett, samt att det kapillärbrytande skiktet finns, så bör det inte tillskjuta så mycket fukt från marken. Särskilt inte om ni har plastat/fuktspärrat marken.
OT: Såg jag rätt när det stod impr på syllen? (På ett hus byggt -96.)
Tack OB för långt svar, jag delar mina svar i 2 delar...
- Ja, avfuktaren blåser ut fukten genom 1 st ventil, resten är pluggade med inpassade cellplastbitar tätade med fogskum. Avfuktare jobbar med cirkulationsfaser och utblåsningsfaser, den ventilerar alltså inte ut konstant frånluft utan drar igång i intervaller för att känna av aktuellt RH, är det mycket fukt som ska ut så går den i stort sätt hela tiden, är det torrare och kallare i grunden går den mer sällan. Nu under vintern stängs den av nästan helt. Det finns ingen kontrollerad Tilluft utan den suger väl ifrån otätheter. Jag har extratätat alla rörgenomföringar upp i träbjälklaget samt tejpat avlopps/vattenrör som går ner genom plasten.
- Kan hålla med om att RH stiger då man drar in varm fuktmättad sommarluft (20-30 gr) i grunden (ca 13 gr), men den är ju tätad så gått det går... så skulle vara om avfuktaren suger upp fuktig luft från grunden genom springor mellan plast och betongsulor... På vintern tillåter styrningen att RH får överstiga RH 75% då tempen i grunden är lägre än ca 8-10 då risken för mögelpåväxt minskar vid lägre temperaturer.
- Gällande dräneringen 70 mm som visas på ritningen ovan så undrar jag om byggaren lyckats lägga den korrekt under husets alla fyra sidor (vi har ett 20 meter högt berg 5 m från 1 st långsida som garanterat tillför stora mängder vatten). Det kapillärbrytande skiktet (makadam) under husgrunden är nog inte heller tillräckligt då det troligtvis slarvades med sprängningsdjupet av befintligt berg under huset, jag misstänker att det i värsta fall finns en mindre sjö under huset... så det är nog bara att sikta in sig på att göra fuktspärren 100% tät... detta är dock endast teorier tills jag provborrat mig neråt...
- YES, stämmer att det är tryckimpregnerad syll - inte helt optimalt, det har dock räddat den från mögelpåväxt, när ändrades denna byggteknik? (den kan väl börja lukta starkt om den blir rötskadad...?)
Det finns ett brunnslock ca 1 m utanför husgrunden på långsidan där vi ej har berg, är det där dräneringen är ansluten eller leder man dräneringsrör rakt ut i marken?
Om du kan låna en kondensavfuktare och köra ett tag - några dagar - så ser du när du tömmer behållaren hur mycket vatten det blir. Det är ju svårt att se hur mycket vatten en sorptionsavfuktare blåser ut. Vattenmängden kanske kan ge en antydan om det är rimligt att det kommer via luftläckor i grunden eller om det är något annat, typ underjordisk sjö eller annat.
Vad händer om ni stänger av avfuktaren?
Vore intressant att se över hela året.
Om man sprider ut markisolering, säg 10 cm, så borde temp öka och RH minska. Detta beror ju då delvis på hur mycket ventilation man har. Om man extrapolerar till 100% ventilation, dvs motsvarande helt öppen plintgrund, så är temp & RH samma som ute - alltid. Om man extrapolerar till 0% ventilation så har man typ en gammal hederlig mullbänk. Som jag har förstått det så fungerar de gamla mullbänkarna riktigt bra om grunden är torr/vädränerad. Grunden blir uppvärmd inifrån och hålls torr. Ventilering sker genom golvet. (Golvplanken ger ju inte ett fukttätt skikt, utan ventilerar genom springorna, samt utjämnar fuktnivåerna iom att trä är hygroskopiskt.)
Ryggmärgsreflexen säger dock att 0% ventilation känns inte bra, men lite ventilation och markfuktspärr + isolering kan kanske fungera.
Tillsammans med en datalogger har man ju full koll på hur det fungerar.
....
svar del 2 av OBs tidigare inlägg:
Nja, stänga av avfuktaren helt, hmm kanske ska testa det en period, tror dock att flödet i avfuktsfrånluften är så pass lågt att det inte påverkar grunden i sin helhet...?
En teori kan vara att träbjälklaget som tidigare var fuktmättat, nu har torkat ut till stora delar under de ca 1,5 åren som avfuktare hittills jobbat. Vilket innebär i idagsläget att isoleringen borde vara effektivare och yt-temperaturen på vardagsrumsgolvet vara några grader varmare på vintern. Huset ska ju ha ett 100 % diffusionstätt klimatskal så ingen ventilering genom golvet (jag har även pluggat igen tilluften till spiskassetten som tidigare sög luft direkt från krypgrunden = livsfarligt då det flanerar mögelsporer i grunden...)
Sprida ut 10 cm markisolering, cellplast menar du? Nja på 80 m2, mycket jobb att pilla in dem i inspektionsluckan (ca 50x50 cm), vad kostar det kalaset? Vad skulle det för effekt, något på detta forum som provat detta?
Bifogar ytterligare en ritning på grunden så ni ser helheten
Plasten fäster du enklast med butylfog. Den fäster på både betongen och plasten.
Hittade lite info om denna på biltemashemsida, verkar vara en dunderprodukt, ska nog prova att täta med den.
Butyltätning Ger en elastisk gummiliknande fog. Tål temperaturer från -20 till +75 °C. Övermålningsbar. Grå. 300 ml. För användning i: Bil: karosseriskarvar, solluckor etc. Båt: beslag, luckramar, skenor etc. ovan vattenlinjen. Hus: hängrännor, stuprör, fönsterbleck, karmar etc.
Googlade lite på "varm" krypgrund... kanske något istället för att satsa på golvvärme...
Vad tror ni om det här? Att lägga cellplast/isodränskivor under byggplasten samt isolera grundmurens insida?
Det där verkar vara en modern variant av mullbänksgrunden ja.
I ditt fall bör du försöka ta reda på om du behöver kompletteringsvärme i grunden. I så fall blir kanske driftskostnaden likartad den du har nu?
Avgörande är väl hur mycket isolering man sätter på grundmuren i förhållande till golvisoleringen?
Ja, man kanske ska testa några av de åtgärder som isodrän föreskriver i länken, alltså försöka eftersträva att ändra den från början kalla ventilerade grunden till en 100% tätt och något varmare utrymme. Är det byggplast som ska läggas ovanpå isoleringen i botten?
Ska räkna på vad det kan kosta att uppdatera med cellplast både i botten o på yttermurens insida eller om jag nöjer mig med inköp av tätfogstuber. Värmetillskottet är det sista man lägger till extra, testar först om värmeenergin ovan från huset räcker, samt den ev tillskottsvärme avfuktaren bidrar med.
Är det ingen som gjort en tilläggsiolering av en kall krypgrund? Den ger kanske inte samma lönsamhet som tilläggsisolering av vinden, men kan ge varmare golv på nedervåningen vilket skulle vara en bonus.
Är det byggplast som ska läggas ovanpå isoleringen i botten?
Enl länken så ska det inte vara något tätskikt, utan fukten ska/måste kunna vandra genom Isodränskivorna på marken och kondensera under dem på den kalla marken.
Det är inte meningen att det ska behövas någon (aktiv) avfuktare.
Det finns ett brunnslock ca 1 m utanför husgrunden på långsidan där vi ej har berg, är det där dräneringen är ansluten eller leder man dräneringsrör rakt ut i marken?
Det är nog en inspektions-/rens-/spolbrunn till dräneringen. Dräneringen kan ledas ut i naturen om terrängen/omgivningarna är lämpliga, men är förmodligen oftast anslutna till det kommunala avloppsnätet. I nyare bebyggelse försöker man nog undvika att dra dräneringsvatten till avloppssystemet.
Hur som, lyft på locket och titta efter. Brukar alltid vara givande på ena el andra sättet.
.....
Det är inte meningen att det ska behövas någon (aktiv) avfuktare.
OK, med optimala förutsättningar, med korrekt utförd dräneringdraging och tillräckligt med tjockt laget makadam hade man kanske kunna klara sig utan avfuktare. Nu har vi inte de bästa förusättningarna med bergstomt och ev byggslarv...
Oldboy skrev:
.....
Det är nog en inspektions-/rens-/spolbrunn till dräneringen.
.....
Hur som, lyft på locket och titta efter. Brukar alltid vara givande på ena el andra sättet.
Spännade! Jag kollar detta snarast, om det är en rensbrunn till dräneringen kan man ju rensa och kanske kan man få dräneringen att fungera bättre än vad den gör idag.
).
